För 6 år sedan exakt, låg jag sjuk med 41,2 graders feber och höggravid med Joleene. Jag fick åka till sjukhuset där dom kom fram till att jag bara hade åkt på en vanlig influensa.blev jag inlagd? Nej, fick jag sjuktaxi hem? Nej, så pass sjuk var jag inte. Fick gå till tåget med 41 graders feber mitt i vintern, -10 grader kallt. Hel sänkt på tåget gråter jag och tänker att jag kommer dö. Jag hinner bara in genom dörren så ringer läkaren mig.
"Hej Elenor! Jo vi har fått provsvar och de visar sig att du har lunginflammation och svininfluensan!, du skulle ha behövt vara inlagd för observation, men eftersom du är hemma redan så får du ta ut antibiotika på Apoteket"!
Helt chockad, sjuk och sänkt så visste jag inte vad jag skulle säga eller tänka. Efter 2 veckor med feber och influensan så blev jag frisk. Men mitt barn i magen tog mer skada en vad man hade tänkt sig. Magen slutade växa och jag började bli orolig. 24 Januari, 10 dagar sen, föds Joleene, 3660g och 49cm lång. Där började våran resa! Joleene fick mjölkproteinallergi vilket gjorde att hon fick ner i vikt. Huvudet slutade växa och allt stod still. Utvecklingen stannade upp och ingen förstod varför. Dec 2012 får vi veta att Joleene har microcephali (litet huvud), CP-skada i benen och en utvecklingsförsening. Allt detta pga svininfluensan. Jag har givit mig själv skulden i alla dessa år, men aldrig svikit Joleene. Idag står jag här med 6 barn varav en som är väldigt speciell. En tjej som utvecklas nå otroligt bra och har kommit så långt. Hon har en bit kvar men jag kommer aldrig att sluta kämpa för henne. För 6 år sedan förändrades mitt liv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar