Hmm är de idag man säger att livet är lite mindre åt helvete? Inte lika åt helvete som igår men ändå lite åt helvete. Igår kväll innan jag gick och lade mig så började jag tänka på min fina Michelle och hennes pappa. Jag började fundera på vart han är och varför han inte hör av sig. De fina bandet som dom hade mellan varandra dom första 3 månaderna, är totalt bortblåst nu. Jag hade hans nummer förra hösten. Ja det enda jag hade kvar för att kunna nå honom på något sätt. Men en viss *idiot* pajade ju min telefon så hans nummer försvann med den :(. Igår försökte jag skriva ett mail till honom på typ alla hans email-adresser, men de var förgäves. Han använder inte nån av dom längre tydligen och där försvann min chans till att prata med honom. Men en klok man sa till mig igår " vill han nå dig så finner han nog dig. Han vet ju vad du heter eller hur? och du finns säkert på hitta.se så han finner dig nog". Ja sant men jag ville prata med honom igår verkligen. Fråga honom varför, varför man bara lämnar sin dotter på detta vis :(. Men jag vet att det är hans förlust, för skulle han se min vackra och kloka Michelle idag så skulle han säkert gråta och ångra att han inte har funnits med i hennes liv. Hon är lika klok som sin pappa, och kommer komma långt i livet. Tragiskt bara att han inte vill vara en del av hennes liv. Men jag är den lyckligaste av oss båda för jag har fått ha henne i mitt liv från den dagen hon låg i magen och fått se henne växa upp och kommer få fortsätta se henne växa upp till en vuxen person. Att ha Michelle i mitt liv är ett av de bästa som har hänt mig. Hon är min ängel, min African princess och de kan ingen ta av mig.
Jag är glad att Michelle har Ronny som sin pappa idag. Ronny har funnits med i Michelles liv sen hon var 1 år gammal och än idag är dom bästa vänner. Michelle ser Ronny som en superhjälte och han är verkligen hennes pappa i hennes ögon. Oavsett hur knakigt vi har haft de eller vad de än är så ser hon upp till honom och älskar honom så mycket. Och jag är evigt tacksam och evigt glad att Ronny har knutit an Michelle så som han har gjort och ser henne som sin egen dotter. Så när någon frågar honom om de är hans dotter så svarar han stolt JA. Och de är en egenskap hos honom som jag verkligen tycker är toppen. Jag kanske ska sluta tjata på Michelles pappa och Adrians pappa om barnen, för antagligen har dom valt att inte ha dom i deras liv. Och de är fan i mig en förlust som dom kommer få smaka på riktigt ordentligt när barnen blir stora. Jag tänker inte undangömma något om barnen frågar mig varför deras pappor inte finns med i bilden. Antingen så väljer dom att låta bli eller så tar dom kontakt med dom. Jag älskar mina barn mer än livet och dom ska ha de bästa. Hos mig är dom trygga och hos mig är dom glada och jag kommer göra allt i min makt för att dom ska fortsätta ha de bra och vara lyckliga, de kommer krävas tårar,blod och svett men jag kommer kämpa in i de sista för dom. Mina fina underbara barn. Har alltid och kommer alltid att älska er <3.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar