Mitt psyke...

Jag vet varken ut eller in? rätt eller fel?  Vad vet jag? Det snurrar runt med tankar i min hjärna. Jag vet knappt vad det är för dag, vad klockan är, mina sysslor för dagen! Smärtan i mitt hjärta kan ej förklaras, kan ej beskrivas. Det bara är.. smärtan bara finns där. Att leva i förnekelse, hur kunde man göra de. Varför så blåögd? varför så blind? Hoppet har aldrig svikit mig. Hoppet, styrkan, kärleken... mina vänner det. Låsa in mej i ett rum, slänga iväg nyckeln, släcka lampan, bara för en stund. Det hade varit så skönt. Sitta på en brygga vid vattnet, känna vinden mot mitt ansikte, söka o finna svar på alla mina frågor. Varför, när hur? usch tårarna är på väg.. men ej kan jag gråta. Mina barn, å mina älskade barn. Vart hade jag varit nu om inte mina älskade barn funnits vid min sida. De som giver mej kärlek, hopp, styrka. Styrka att fortsätta kämpa för kung o fosterland.

En tuff period just nu i mitt liv. ingenting är som de ska, allting är upp o ner, in o ut bak o fram.
Tröttheten har nått min topp! jag är så strött så jag ser i kors, men har ej tid att sova nu. får bli en tidig kväll ikväll..
Ska inte gråta, vill inte gråta. Jag är förvirrad, lost, jag vet ingenting.. usch

ha en bra fredag