Bara ligger i sängen och grubblar jag. När man mår som bäst så kommer det nån jävel och sparkar undan benen på en lixom. Jag har sovit kanon i snart 2 veckor och jag har mått strålande bra :). Men vad händer? Jo jag Ellen går på ett möte och fick benen undansparkade. De vred sig i hjärtat på mig och jag började nästan gråta. Fan de finns då folk till allt. Idioter verkligen, skulle aldrig falla mig in att sjunka till deras äckliga nivå.
Fortsätta gå med huvudet högt ska jag göra och visa hela jävla världen vilken bra mamma jag är!!! För ingen dömer mig förrän dom har gått i mina skor. Så är de bara!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar